Remissvar gällande betänkandet Ett bonus-malus-system för nya lätta fordon (SOU 2016:33)

-Stockholm den 12 augusti 2016-

Gasnätet Stockholm AB äger och driver gasnäten samt en förgasningsanläggning i Stockholmsområdet. Vidare ansvarar Gasnätet Stockholm AB enligt Naturgaslagen för att balansen i gasnäten kortsiktigt upprätthålls mellan inmatning och uttag av gas.

Gasnätet Stockholm AB har tagit del av rubricerat betänkande enligt Finansdepartementets remiss den 3 maj 2016 och delger härmed vårt yttrande.

Ett förslag med försumbar klimatvinst
Miljömålsberedningen har nyligen föreslagit ett mål för Sverige som innebär minst 70 % utsläppsminskning för inrikestransporter till 2030 jämfört med 2010 års nivå och i sina slutsatser framhåller man att målet förutsätter ett mycket kraftigt trendbrott jämfört med utvecklingen fram till idag. Av uppdraget till Bonus-malus-utredningen framgår samtidigt att huvudmotivet för bonus–malus-systemet är en ökad andel miljöanpassade fordon med lägre koldioxidutsläpp och att systemet därmed ska bidra till att minska transportsektorns oljeberoende och klimatpåverkan. Vi anser därför att det är mycket oroade att förslaget leder till försumbar klimatvinst, enligt utredningens egna konsekvensutredningen ungefär 1 % utsläppsminskning till år 2021. Vi anser vidare att det är anmärkningsvärt att biogasens breda samhällsnytta inte premieras i förslaget, när regeringen samtidigt uttalat att man vill se en fortsatt svensk biogassatsning och när statliga medel t.ex. genom Klimatklivet till stor del går till biogassatsningar.

Verkligt utsläpp från gasbilar
Gasbilar i Sverige drivs med fordonsgas som består av både biogas (förnybart bränsle) och naturgas (fossilt bränsle). Biogasandelen har ökat konstant och har de senaste åtta åren legat en bra bit över 50%. År 2015 hade den ökat till hela 71 % enligt SCB:s nationella statistik över leveranser av fordonsgas. I Bonus-malus-utredningens betänkande bedöms gasbilars utsläpp utifrån Vägtrafikregistrets uppgifter, där fordonsgasen felaktigt antas bestå av 100% naturgas. Inom ramen för Klimatklivet har Naturvårdsverket tagit fram en vägledning för hur växthusgasutsläpp ska beräknas. Energigas Sverige har visat att gasbilars klimatprestanda är likvärdig eller till och med bättre än laddhybridernas om Naturvårdsverkets vägledning används tillsammans med den verkliga biogasandelen i Sverige. De verkliga koldioxidutsläppen är då bara hälften så stora som vad Vägtrafikregistrets uppgifter anger.

Gasnätet Stockholm AB stödjer principen för ett bonus-malus-system men anser att det måste justeras så att det grundar sig på verklig klimatprestanda i fordonen.

Biogasens viktiga samhällsnyttor och behovet av ökad efterfrågan
Sverige är i dag ett ledande, grönt föredöme inom fordonsgas med över 50 000 fordon och 200 tankställen och en hög biogasandel i fordongasen. Biogasen är till största delen ett lokalt inhemskt biodrivmedel, vilket även kan bidra till försörjningstrygghet i Sverige. Den är dessutom ett utmärkt drivmedel, inte minst i våra storstäder, då biogas bidrar till att minska de hälsofarliga utsläppen jämfört med dieselbilar.

Men biogas är så mycket mer än ett förnybart bränsle. Den sluter ett naturligt kretslopp. Rötresten som bildas vid biogasproduktion används som gödsel i jordbruket och minskar behovet av mineralgödsel, en minskning som behövs eftersom framställningen av mineralgödsel är energikrävande, orsakar stora växthusgasutsläpp och baseras på den ändliga resursen fosfor. Dessutom ökar efterfrågan på ekologiska produkter i Sverige och mer biogödsel är avgörande för omställningen till ett ekologiskt jordbruk.
Utsorterat matavfall är en råvara för biogasproduktion, inte minst i våra städer, och är därför en viktig del av städernas avfallshantering. I Stockholm är målet att minst 70 procent av matavfallet ska samlas in och rötas till biogas senast 2020. Göteborg har som mål att senast 2020 samla in 50 % av matavfallet till biologisk behandling och Malmö har redan idag nått målet om att samla in 40 % av sitt matavfall.

Det är dock viktigt att förstå att ökad biogasproduktionen kräver en fortsatt ökad efterfrågan på biogas. Användningen av fordonsgas och därmed biogas har haft en stark tillväxt under flera år, men tillväxten har mattats av den senaste två åren bl.a. pga. osäkerheten kring styrmedel och skatter. Ett bonus-malus-system som inte gynnar fordonsgas riskerar att förstärka osäkerheten kring biogasen ytterligare och därmed minska intresset för investeringar i biogasbranschen som helhet. Biogasens viktiga bidrag till målet om utsläppsminskning i transportsektorn riskerar då att utebli.

Viktig andrahandsmarknad
Ett Bonus-Malus-system syftar till en direkt påverkan på nybilsförsäljningen men kan, rätt utformat, också påverka andrahandsmarknaden för bilar. Detta om malusbilars andrahandsvärde blir lägre i förhållande till de mer miljöanpassade fordonen. Utredningen skriver att nybilsköpare byter bil efter ca 3 år och mot den bakgrunden anser Gasnätet Stockholm AB att det vore rimligt att förlänga perioden för förhöjd fordonsgasskatt till minst 5 år och på så sätt göra malusbilar mindre attraktiva på andrahandsmarknaden.

Biogas är ett drivmedel som finns här och nu, med en fungerande infrastruktur. Om Sverige ska nå målet minst 70 % utsläppsminskning för inrikestransporter till 2030 års måste arbetet starta och styrmedel utformas för kraftfulla effekter redan nu.

Sammanfattningsvis stödjer Gasnätet Stockholm AB principen för ett bonus-malus-system men anser att det måste utformas så att det a) grundar sig på verklig klimatprestanda i fordonen, b) ökar efterfrågan på de mest miljöanpassade lösningarna, däribland biogas samt c) även får en reell påverkan på andrahandsmarknaden genom att förlänga perioden för förhöjd fordonskatt.

Vi ställer oss också i övrigt bakom de synpunkter och förslag som Energigas Sverige uttrycker i sitt remissvar.

Med vänlig hälsning
Gasnätet Stockholm AB

Cecilia Hedqvist
VD