2018-03-13 – Debatt – Utan biogas klarar vi inte målen om fossilfrihet

Debattartikel

Biogas är ett tydligt exempel på hur övergången från fossilt till förnybart kan lösa flera problem på samma gång. Genom biogasproduktionen blir avfall och restprodukter värdefulla resurser i ett cirkulärt och fossilfritt samhälle. Biogasen är en viktig energikälla som kan användas i många olika delar av samhället – vägtransporter, sjöfart, industri, hushåll – och bidra till minskad klimatpåverkan, renare luft och ökad försörjningstrygghet.

Den stora utmaningen är att utnyttja och utveckla synergieffekter, så att vi löser flera miljöproblem samtidigt. Därför ska Sverige utveckla smarta fossilfria lösningar som också kan gå på export. I folkrika länder och städer är växande sopberg, förorenad luft och vatten enorma problem. Biogasen bidrar till att lösa dessa miljöproblem. Förutom biogas produceras också biogödsel som sluter kretsloppet och minskar beroendet av mineralgödsel.

Biogasen har kommit i kläm mellan biodieseln och elektrifiering av bilar. Enligt flera studier uppskattas den avfallsbaserade biogaspotentialen i Sverige till minst 7 TWh men produktionen idag sträcker sig endast till knappt en tredjedel.

Problemet är att nuvarande styrmedel inte är tillräckligt effektiva för att bidra till ökad efterfrågan. Frågan är hur biogasen ska användas för att skapa störst samhällsnytta, hur vi får till ökad efterfrågan inom flera sektorer i samhället och fler investeringar i nya biogasanläggningar.

Vi som undertecknat denna artikel inom ramen för Fossilfritt Sverige har tagit fram sex förslag för att gynna ökad användning och produktion av biogas:

1. Dagens miljöbilsdefinition försvinner i praktiken när det nya bonus-malusförslaget träder i kraft. De som får klimatbonus är eldrivna bilar, snåla laddhybrider samt gasbilar. Vi föreslår en ny miljöbilsdefinition som enbart innefattar dessa. Då blir det enklare att välja rätt miljöbil, både i bilhallen och i upphandlingen.

2. Miljözonerna måste ligga i linje med bonus-malus och en ny miljöbilsdefinition. Fordon med låga eller inga utsläpp, som el- och gasbilar, bör därför främjas i en av de nya miljözonerna för att minska transporternas hälsofarliga utsläpp och klimatpåverkan.

3. Några av de största marknaderna för biogas i transportsektorn är idag taxi-, buss- och lastbilstrafik. Biogasen har en stor fördel på den regionala marknaden, eftersom avfall- och restprodukter produceras och konsumeras lokalt. På så sätt synliggörs den lokala cirkulära ekonomin som invånarna faktiskt är en del av. Det bör alltså vara en självklarhet att kommuner och landsting upphandlar transporttjänster som nyttjar den lokala resursen fullt ut innan andra drivmedel kommer på tal. Regionala och långväga lastbilstransporter är även en växande marknad.

4. Inom sjöfarten går idag allt fler fartyg över till metanol och flytande naturgas, som är av fossilt ursprung, för att klara de stränga utsläppskraven av kväve- och svaveloxider. Det gör att fartygen är förberedda att också gå över till flytande biogas och förnybar metanol. För att främja ökad inblandning av flytande biogas måste den ha samma förutsättningar som övriga bränslen som levereras inom sjöfarten.

5. Även industrin övergår till gasformiga bränslen för ökad flexibilitet och minskad miljöpåverkan. För stora delar av industrin är gasen en förutsättning för verksamheten och kan inte ersättas med andra alternativ. Gas med fossilt ursprung kan på sikt bytas mot biobaserade gaser. Många livsmedelsföretag, till exempel kafferosterier, har redan ställt om. Tunga industrier, exempelvis järn- och stålindustrin, kommer på längre sikt att behöva stora mängder biogas för att nå fossilfria processer.

6. För att främja biogasen inom långväga lastbilstransporter, sjöfart och industri måste den kunna handlas och distribueras effektivt. Gröngasprincipen måste därför utökas till att även gälla flytande biogas, så att den blir lättare att använda inom både transporter och industri.

En ökad användning av biogas är nödvändig för att Sverige ska uppnå målet att minska koldioxidutsläppen från trafiken med 70 procent till år 2030. Biodiesel, el och andra biodrivmedel räcker inte. Det kräver en tydlig nationell politik för att öka produktion och användning av biodrivmedel i Sverige. Det kräver också att biogasens samlade miljönytta värderas i upphandlingar. Så kan biogasens konkurrenskraft stärkas.

Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige

Christer Bruzelius, VD, Destination Gotland

Pål Börjesson, Professor, Miljö- och energisystem, Lunds Universitet

Anna Grauers, VD, E.ON Biofor Sverige

Cecilia Hedqvist, VD, Gasnätet Stockholm AB

Maria Malmkvist, VD, Energigas Sverige

Beatrice Torgnyson Klemme, VD, Biogas Öst med BioDriv Öst

Michael Wallis Olausson, Managing Director Sweden, Scandinavian Biogas Fuels

Lars Winter, VD, Domsjö Fabriker AB

Weine Wiqvist, VD, Avfall Sverige